Prevalens

Livstidsprevalensen av migrän är mycket högre hos kvinnor än hos män.¹ Under ett ämne med en session i två delar vid den 19:e kongressen för International Headache Society (IHC), diskuterade prof. Anne MacGregor (Barts Health NHS Trust, Storbritannien) och Dale Nyholt (Queensland University of Technology, Australien) huruvida hormonella fluktuationer eller genetik är nyckelfaktorn för denna skillnad i prevalens mellan kvinnor och män.

Ungdomstid och perimenopaus är perioder med ökad migränprevalens hos kvinnor.¹ Professor MacGregor beskrev hur migrän påverkas av fluktuerande östrogennivåer, med kliniska bevis för att stödja östrogenets "tillbakagång" som en trigger för attacker av menstruationsmigrän utan aura, medan höga östrogennivåer kan utlösa migrän med aura. En studie visade att östrogennivåer före ägglossning var relativt normala hos migränpatienter med aura, men ökade hos migränpatienter utan aura.² Dessa resultat antyder att östrogen är en viktig faktor i det kliniska uttrycket av migrän.

Professor MacGregor framhöll också att östrogen inte bara är ett äggstockshormon, utan också är aktivt i patofysiologin vid migrän. Hon sa att östrogen påverkar trigeminovaskulära systemet, kväveoxidproduktion, serotonergiska verkningar och även calcitonin gen-relaterad peptid (CGRP) uttryck och funktion.

Professor MacGregor betonade att ökade nivåer av östrogen också är förknippade med migränprevalens hos män. Detta stöds av en studie på icke-obesa män med migrän som visade ökade nivåer av östrogen och bevis på androgenbrist jämfört med friska frivilliga.³ Hon avslutade med att lyfta fram vikten av inte bara hormonella fluktuationer, utan också ökade nivåer av östrogen i förekomsten av migrän.

Professor Nyholt öppnade sin presentation med att beskriva hur ärftlighet av migrän indikerar att genetiska faktorer är viktiga. Han diskuterade resultaten från tvillingstudier i migrän, som inte hittade några avgörande bevis för genetiska könspecifika effekter och inga signifikanta könsskillnader i storleksordningen för ”genetic influences”.⁴

Professor Nyholt beskrev sedan resultaten från molekylärgenetiska studier, med fokus på genomtäckande associationsstudier (GWAS) av enkel nukleotidpolymorfismer (SNP) under migränfall. Professor Nyholt beskrev hur en analys av 146 index-SNPar associerade med migrän fann att effektstorlekarna var likartade i manliga och kvinnliga undergrupper. Eftersom dessa SNP:er identifierades via en metaanalys med fast effekt var dessa resultat inte överraskande.⁵ Hans egen forskning visade att inga kvinnliga könshormongener har varit robust inblandade i migrän GWAS. Professor Nyholt uppgav att skillnaderna i gemensam genetisk risk för kvinnor och män långt uppvägs av likheterna.

Han drog slutsatsen att skillnaden i migränprevalens mellan könen troligtvis mest beror på att kritiska hormonresponsiva gener, delade av både män och kvinnor, påverkas annorlunda i den alternativa hormonmiljön hos män och kvinnor under hela deras livslängd.

Sessionen avslutades med en enighet om att både hormoner och genetik spelar en viktig roll i skillnaden i migränprevalens mellan män och kvinnor. Samspelet mellan dessa faktorer är komplicerat, med många frågor som ännu inte besvarats.