Triggerfaktorer

Nya kunskaper om triggerfaktorer

Migrän är en komplex och mångfasetterad störning i hjärnan.1 Även om ursprunget till de neuronala mekanismerna ännu inte har identifierats, är anfallsfrekvensen kopplad till både den genetiska komponent som personen bär på och till triggerfaktorer i miljön.1,2

  • Vanliga triggerfaktorer är känslighet för vissa livsmedel, menstruation, starkt ljus, höga ljud och avslappning efter stress; men många migränanfall verkar inte ha några uppenbara triggerfaktorer och kan inte alltid undvikas.3
  • En kombination av flera triggerfaktorer kan krävas för att tröskeln för att utlösa ett migränanfall ska passeras.4

Resultaten av en stor, europeisk studie som analyserade bördan av migrän i termer av migränutlösande faktorer och andra särdrag har nyligen publicerats.5 Data från 3900 vuxna med migrän i 17 europeiska länder samlades in genom en mobilapp under en 13-månadersperiod:5 

  • I genomsnitt hade deltagarna migränhuvudvärk i 8,3 dagar/månad.
  • Ofta rapporterade triggerfaktorer var:
    • sömnförändringar (rapporterat av 69,5 % av deltagarna)
    • psykologiska faktorer (65,9 %)
    • mat och dryck (55,6 %)
    • menstruation (52,8 %)
    • miljöfaktorer (väderrelaterade) (48,8 %).
  • Mer än 80 % av de kvinnliga deltagarna (2 059 av 2 545 personer) rapporterade menstruation som en migränutlösande faktor.
  • 39,4 % (n=1 537) rapporterade ångest eller depression som ett migränsymtom eller en triggerfaktor minst en gång, vilket pekar på den stora påverkan som migrän har på det allmänna välbefinnandet.

Hur varierar mönstret av triggerfaktorer?

När man tittar på mönstret för triggerfaktorer över tid, tycks det som om deras påverkan varierar från månad till månad.6 I den här europeiska studien rapporterades exempelvis vädret under vissa månader som en triggerfaktor till tre gånger så många anfall som under andra månader. Mat och dryck som triggerfaktorer kan också variera och bidrog under vissa månader i dubbelt så hög grad som under andra.6

Migränutlösande faktorer

Figur: Migränutlösande faktorer över tid

Kartläggning av migränmönster kan hjälpa patienterna att förstå och förebygga eller undvika triggerfaktorer. Men det kanske ändå inte går att fastställa och förutse orsaken till varje migränanfall, eftersom en kombination av flera triggerfaktorer kan krävas. Profylaktiska läkemedel kan dock användas tillsammans med förebyggande livsstilsåtgärder för att minska migränanfallens påverkan, bidra till att minska sjukdomsbördan och förbättra livskvaliteten – oavsett triggerfaktorer.6,7

En dagbok hjälper patienten att hantera sin migrän

En migrändagbok kan hjälpa till att kartlägga migränanfallen och ge värdefull information för att:

  • identifiera triggerfaktorer3,8
  • få veta mer om behandlingen genom att peka på störande biverkningar, otillräcklig effekt eller möjligheter till förebyggande behandling7,8
  • visa hur huvudvärken påverkar personens liv, fungera som stöd vid samtal om hela utbudet av åtgärdsalternativ för att förbättra patientens livskvalitet7,8.

Uppmana dina patienter att använda en migrändagbok; mallar kan laddas ned och skrivas ut eller också kan patienten använda en digital app till att anteckna uppgifter om migränen och samla information om anfallen. På så sätt kan patienterna bli mer medvetna om när anfallen kommer och vilka triggerfaktorer som ska undvikas.

Huvudvärksförbundet har samlat lite olika varianter av huvudvärksdagböcker, klicka här för att se och ladda ned.

Vill du ha tryckta huvudvärksdagböcker till dina patienter beställer du dem här.

Referenser:

  1. Goadsby PJ et al. Pathophysiology of migraine: a disorder of sensory processing. Physiol Rev2017;97:553–622.
  2. Gasparini CF et al. Studies on the pathophysiology and genetic basis of migraine. Curr Genom 2013;14:300–315.
  3. British Association for the Study of Headache. Guidelines for all healthcare professionals in the diagnosis and management of migraine, tension-type headache, cluster headache and medication-overuse headache. Available at www.bash.org.uk (accessed November 2018).
  4. National Institute for Health and Care Excellence. Clinical knowledge summaries: migraine updated February 2018. Available at https://cks.nice.org.uk/migraine#!scenarioclarification:3  (accessed November 2018).
  5. Vo P et al. Burden of migraine in Europe using self-reported digital diary data from the Migraine Buddy® application. Neurol Ther 2018;epub ahead of print.
  6. In association with Healint, based on Migraine Buddy data-sets for research.
  7. National Institute for Health and Care Excellence. Headaches in over 12s: diagnosis and management. Clinical guideline 150. September 2012 (updated 2015).
  8. Silberstein SD. Practice parameter: evidence-based guidelines for migraine headache (an evidence-based review): report of the Quality Standards Subcommittee of the American Academy of Neurology. Neurology 2000;55:754–762.
Senast uppdaterad 28 november 2019

Arbetar du inom vårdsektorn?

Om du är sjukvårdspersonal har du tillgång till läkemedelsinformation som 
är riktad endast till vården.